Ångest och tankar!

Mina tankar kommer ofta ikapp mig i vardagen. Oftast när jag ligger i sängen och inte kan sova, precis som igår. Låg där i min ensamhet medans Patrik satt i vardagsrummet och spelade lite med sina klasskompisar. 
Då började jag tänka tillbaka på allt som hänt och allt jag orsakat. Kan det inte bara vara lättare att gå vidare från något som hänt som är så fel att det sårar någon annan så innerligt!? 
Nej, klart att jag förtjänat att må så dåligt att det gör ont resten av mitt liv. Varför inte!?
Har ju fått DIG att må så dåligt så, Pay back time! 
Samtidigt inners inne vet jag att detta var något som förde något litet gott med sig trotts allt. Man säger ju att man lär av sina misstag och det har jag verkligen gjort också! Men den hemska ångesten kommer och nyper mig fruktansvärt hårt hela tiden! Jag valde ju trots allt fel väg men den förde mig på rätt väg direkt efteråt. 
Tänker, borde det få gå så långt egentligen?
Jag är sån som inte tänker på det fina jag har eller på allt det bra, tänker oftast att jag är felet och jag är den som borde straffas å få må dåligt! 
Vill bli straffad så hårt också, vill få känna samma smärta som DU gjorde. Men jag gör ju redan det med alla mina plågande tankar! 
Vi båda vet att det är du som ska vara den som ska må sämst och gråta men det är jag istället. 
Vi båda vet också att vi klarar detta tillsammans, att vi har gått vidare och att vi har varandra! Det är jag som måste bearbeta mina känslor och tankar tills jag inte mår dåligt över det längre. Eller jag kommer ju alltid må dåligt utav det men det måste försvinna ur mitt huvud, annars kommer jag ju aldrig att må helt bra igen. 

It´s all in my head!